onsdag 10 oktober 2012

Stonehenge - ett blött mysterium

Den 26:e september på onsdagen, begav vi oss tidigt på morgonen med buss till Bath. Vädret hade inte varit gynnsamt överhuvudtaget, och vi hade ingen tur den dagen heller. Blöta redan från start satte vi oss i minibussen, somnade och påbörjade vår tre timmar långa resa till slutdestinationen – men först efter att Hanna och Cornelia beslutsamt ryckt bort den hängande Wunderbaumen som längs med sätena spred odören Black Ice.


Efter ett tag av slumrande och sovande på bussen, vaknade de flesta till liv för att göra sitt första stopp på resan. På en närliggande mack började man utöka godisförrådet medan busschauffören enträget kämpade med vindrutetorkarens funktion. Tyvärr gick det förgäves, eftersom han återstoden av resan torkade rent rutorna lutande ut genom fönstret; med ena handen borstande på yttersidan av rutan och den andra på ratten - och Nicki Minaj på någorlunda hög volym.

Det var en minst sagt annorlunda färd. Lyckligtvis har många språkare fantasin nära till hands och lyckades roa sig, eller sova bort timmarna. Redan på vägen till Bath fick vi en skymt av Stonehenge som vi senare skulle komma att redovisa om, och det var en något spännande upplevelse just med tanke på att monumentet är så omtalat.

Efter att ha strosat runt i Bath ett antal timmar, satte vi oss i bussen och trots värkande fötter, gjorde vi slutligen ett sista stopp vid Stonehenge. 23 trötta elever, gick ut i det piskande regnet med audioguides tryckta mot öronen, iklädda lila ponchos. Ett motvilligt erkännande är att de flesta sprang mot bussen så fort vår redovisning blivit genomförd och de knäppt några kort för att visa närstående hemma i Sverige. Några tappra elever lyckades till allas glädje lyssna sig igenom alla tio stationer. Okej tio stationer må vara en överdrift, men de tog sig igenom fler än de två som resten av klassen gjorde.

Det var en annorlunda men intressant upplevelse att ta del av mystiken kring Stonehenge, men till vår förvåning var det inte så stort som vi först antog att det skulle vara. Trots att vädret under vår vistelse var en glädjeförstörare, så rekommenderar vi ett besök! 

Vädret på bilden har inget med utflykten att göra.


Kram Hanna, Elma & Selma. 

Bildkälla: Wikimedia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar